Samisk dans

Kompani Nomad på Nordiska Museet i november!

Ola close up 1

Nu är det klart att Ola Stinnerbom fått hedersuppdraget att inviga Nordiska Museets nya fasta samiska utställning.

Arrangemanget äger rum den 10 november kl. 12 på Nordiska Museet. Ola har utlovat något alldeles extra - så alla som är nyfikna är varmt välkomna. Läs mer här

Birgitta och Ola kommer även att medverka vid ett seminarium på Museet den 14 november kl. 18.30, då ska vi berätta om samisk dans och vad det betyder att hitta ett försvunnet kulturarv.Medverkar gör även vår samiska favoritetnolog Lis-Mari Hjortfors  som berättar med utgångspunkt från sin forskning om bevarandet av det samiska kulturarvet. Lis-Maris blogg.

Enclosure

Vi vill veta mer om likhadus!

Det var en rätt varm sommarkväll på en uteservering i Gällivare förra året. Vi var på väg till den samiska festivalen Riddu Riddu i Norge.  Bilresan genom det norrländska inlandet var lång och tröttande. Hjärnan gick på tomgång och i detta utmattade tillstånd träffar vi vår kompis etnologen Lis-Mari Hjortfors.

Lite mat och öl och vips blev det fart på hjärnaktiviteten. Vi satt och surrade om vad som sker i den laestadianska kyrkan - vi hade ju hört talas om att folk kom i extas och pumpade Lis-Mari på allt om det som kallas ”lihkadus”. Vad betyder detta ord egentligen frågade vi oss. Jo, det betyder rörelse, i både yttre och inre mening, berättar Lis-Mari.  Intressant, man utför koreograferade rörelser, som kanske t o m innehåller fragment av uråldrig extasdans.  Men man får inte kalla det dans, eftersom dans och  musik är förbjudet i den här kyrkan. Det var då vi förstod att Laestadianismen mot sin vilja, helt kanske utan avsikt fungerat som bevarare av rituella rörelser. Det var hisnande. Det var paradoxalt.

Kompani Nomad vill väldigt gärna komma i kontakt med er som själva har erfarenhet av ”lihkadus”  - så skriv till oss och berätta om era upplevelser.

Man ser det man förväntar sig

sen målning.jpg

 
Kanske är det här en urban hällristning?  Fast egentligen vet vi inte, det kanske bara är en färgfläck på väggen. Vi letar alltid efter figurer som dansar - och det är så sant som det är sagt -  man ser det man förväntar sig.

Om ni skulle vilja se den här underbara figuren dansa, så kör ni bara rätt norrut från Tromsö, mot Nordkap och när ni kommer längst in i fjorden vid Manndalen, så sväng in till höger vid macken - där runt hörnet ser ni honom dansa! Och nu vet ni precis hur ni ska åka till Riddu Riddu - en fantastiskt samisk festival som äger rum i juli månad varje år. Vi ses där!

Det började i Alta för mer än 6000 år sedan...

Tillsammans

I mer än tio år har den samiske koreografen, dansaren, musikern och jojkaren Ola Stinnerbom forskat kring den försvunna samiska dansen.

Han har letat efter bevis på att det verkligen har funnits en samisk danstradition. Han har också lyckats hitta ett antal skriftliga källor som beskriver just dans, akrobatik, riter och extas.

Under de sista fyra åren har han arbetat tillsammans med kulturvetaren och skribenten Birgitta Stålnert för att analysera och sammanställa materialet. När Birgitta hörde talas om att samerna aldrig skulle ha dansat blev hon omedelbart intresserad och bestämde sig för att engagera sig i Olas forskningsarbete. Nu blev dom plötsligt två eldsjälar!

Tydligare bevis på den försvunna danstraditionen än man ser på hällarna i norska Alta är svårt att hitta. Därför ser Kompani Nomad Alta som själva utgångspunkten för sitt arbete. För det verkar vara som om det var i Alta som allt startade för 6 000 år sedan. Hit återkom man under många tusen år för att utföra sina rituella ceremonier på denna magiska plats. Och än idag dansar samernas tidiga förfäder på hällarna i nordnorge.